Skriva skriva skriva, vad ska man egentligen skriva? vad är en blogg egentligen till för? ska man skriva ner sina innersta känslor och tankar, eller ska man skriva vad man har gjort? Jag vill inte skriva nått av dem. Men ändå gör jag det. Varför? det är en väldigt bra fråga.
klockan är 10:30, jag är i lugn och fin form och tänker "ah, vilken bra dag detta kommer bli" jag stiger på spårvagnen från anneli och sätter mig ner lugnt och fint bredvid en halvtjock gubbe. Plötsligt ringer min mobil. Jag tänker "helvete, vem fan kan detta vara?". Det är Vanessa från mitt jobb som ringer. Hon säger, utan att tveka, att jag ska jobba. yey, alltså. Jag är i Göteborg, och ska ta mig till borås. på MINDRE än en minut. Börjar nämligen kl. 10:00. Så jag sitter på spåret och skyndar mig åta fan. Är verkligen sönder stressad. Och det spelar ingen roll hur mycket man stressar på en spårvagn, för det går fan inte fortare för det. Så jag sitter där helt jävla spänd och är irriterad som ett as.
När jag väl är framme vid Centralstationen så är det 30 minuter kvar tills min buss kommer. Jippie tänkte jag. Vid detta tillfälle så är jag väldigt yr och är skakig i benen (utbrändhet, here i come!). Går ut och röker, ställer mig i kön och stressar upp mig totalt. När jag väl har börjat, kan jag inte sluta. Och jag mår bajs av det.
Det står massa killar bakom mig och stirrar på mig (antagligen mycket medvetna om att jag är stressad) och jag tänker "sluta stirra, jag dödar er". Är alltså, väldigt väldigt irriterad.
Sedan springer jag på bussen. Stressa stressa stressar på den. Går av bussen i borås. Springer Till jobbet.
När jag väl kommer dit, så är det 5 pers där. Får damp, om det är lite folk behöver man inte vara 4 i personalen. Så jag blir ännu mer stressad.
Sedan stressar jag sönder mig för jag vill sluta arbeta. Jag får en förjävligt huvudvärk som inte vill gå över.
Jobbet slutar, jag går hem. Äter, går ner till mitt rum, hitter sitta i 1 min, upp igen. Sätta sig i bilen, åka iväg till replokalen. Johan har glömt nycklar hos Mikael. Hoppar in i bilen, åker fram och tillbaka. Och tillslut är äntligen inne i replokalen. Sedan sitter man där, i 4 timmar och kollar på när folk spelar gitarr men förjävligt stark volym.
Mitt liv är bäst.
Hejdå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar