Mannen springer ner för den gråa och kalla trappan. Han tittar inte ner, han tittar inte upp.
Kvinnan springer ner för den gråa och kalla trappan. Hon tittar inte upp, hon tittar inte ner.
Mannen och kvinnan springer i samma hastighet. Två olika riktningar möts. Kollision.
Kvinnan tittar på mannen som ligger en bit nedanför henne på den varma och färgglada trappan.
Mannen tittar på kvinnan som ligger en bit ovanför henne på den varma och färglada trappan.
Kvinnan ler. Mannen med.
Två sinnen slås ihop till en ballett som för själar till varandra.
Solen slocknar.
Mannen och kvinnan går tillsammans ner för trappan, hand i hand.
Dem hamnar på fast mark som dem en gång levt sitt trista, urusla och enformiga liv.
nu är dem två. Två människor, två sinnen.
Mannen och kvinnan ler, tar varandras händer.
Och går sakta mot världens och livets öppna dörr...
Kvinnan går in i en dörr som mannen aldrig kommer att öppna igen.
Mannen går in i en dörr som kvinnan aldrig kommer att öppna igen.
Kärlek...
Jag är lite hög på sömntabletter just nu. hahahaha.
JAG ÄLSKAR MIKAELA <3>
september 22, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar